• Svenska
  • English

Pristagare Leninpriset och Robespierrepriset

Pristagare Leninpriset och Robespierrepriset

Leninpriset 2018 tilldelas Sven Wollter

”Leninpristagaren Sven Wollter har under ett liv fyllt av kulturkamp mot kapitalismens hisnande barbari, med oöverträffad konstnärlig kompromisslöshet och i Robin Hoods och Lenins anda, ständigt höjt sin omisskännliga röst mot klassamhällets orättvisor. I otaliga roller på scen och på film har han, med en bredd och ett djup som få andra, med rätta blivit mångfaldigt prisbelönt och brett älskad av svenska folket. I sitt livsverk genomsyrat av förnuft och känsla har denne omutlige kommunist, konstnär och världsförbättrare ständigt befunnit sig i stormens öga där konstens och politikens vägar korsats för att där utmana makten och överheten.”

 

Robespierrepriset 2018 tilldelas Henrik Bromander

”Ingen har i ung svensk litteratur dissekerat manlighetens mörkare sidor djupare, bredare eller med större inlevelse än romanförfattaren, serietecknaren och dramatikern Henrik Bromander. I mångbottnat osympatiska porträtt av kroppsbyggare, nättroll och kulturmän ger han med stilsäker hand, besk humor och djup humanism oumbärlig relief åt hela metoorevolutionen.”

 

 

Tidigare Leninpristagare

2009 – Mattias Gardell

”Jan Myrdals stora pris – Leninpriset, har i år, 2009, tilldelats forskaren, folkbildaren, debattören och aktivisten Mattias Gardell som på ett ovanligt och modigt sätt tagit brett intellektuellt ansvar långt utanför de akademiska sammanhang, där han har sin utkomst. Detta har tagit sig uttryck i en lång rad principförsvar i dagspressen, i böcker som Bin Ladin i våra hjärtan (2005) och Tortyrens återkomst (2008), men också i konkret politiskt arbete som nu senast i solidaritetsmanifestationen Ships to Gaza. I Jan Myrdals anda har Mattias Gardell arbetat i ett perspektiv underifrån och från andra sidan, också med historisk bakgrund. Han har i ett grundligt arkivarbete (i enlighet med Myrdals ständiga uppmaning. ”Gå till läggen!”) undersökt förhållanden och sammanhang som för de flesta av hans läsare varit tidigare helt främmande. Därmed har han kunnat ge nya kritiska vinklingar och bakgrunder till vår tids politiska slagord, såsom ”globalisering” och ”politisk islam”. Också i likhet med Myrdal har han vågat en öppen, inopportun (”refraktär”), politisk kritik då han visat hur stormaktens både försåtliga och öppna angrepp på de mest självklara mänskliga rättigheter tenderar att övertas och spridas över hela den värld som kallar sig ”civiliserad”.”

 

2010 – Roy Andersson

”Roy Andersson har tilldelats Jan Myrdals stora pris – Leninpriset för sitt filmskapande och sina övriga insatser som civilisations- och samhällskritiker. Liksom Jan Myrdal har han i oböjlig egensinnighet gått sin egen väg. Jan Myrdal gestaltade, då det var aktuellt, bristerna i det framväxande folkhemsbygget. Roy Andersson har under snart fyra decennier med djup indignation som drivkraft, fast parad med underfundig humor, skildrat de katastrofala följderna av samma folkhems raserande. I sin estetik har han, i likhet med Jan Myrdal förnyat sina genrer och med djupt moraliskt allvar betonat den enskildes roll och ansvar i ett samhälleligt och politiskt sammanhang.”

 

2011 – Maj Wechselmann

”I en tid då de globala översåtarna överallt och med grova maktmedel söker undanhålla sanningen för alla de som är beroende av deras beslut, är det viktigt att uppmuntra och stödja dem som i likhet med Wikileaks söker avslöja maktens manipulationer. I sina filmer har Maj Wechselmann i denna anda, som också är Jan Myrdals, oförtrutet och uppstudsigt granskat de svenska makthavarna under en lång följd av år. För detta sitt refraktära arbete har hon som författare, regissör och producent nu tilldelats Jan Myrdals stora pris – Leninpriset.”

 

2012 – Sven Lindqvist

”Under mer än 50 år har diktaren, vetenskapsmannen, reportern och resenären Sven Lindqvist på ett unikt uthålligt och okuvligt självständigt sätt utforskat livet och världen utifrån en solid grund av allvar och vetande och med ständigt pånyttfödd nyfikenhet. Han har grävt där han stått i svenska klassorättvisor och blottlagt kolonialismens fasansfulla ondska djupare, bredare och originellare än någon annan svensk författare. Via utforskandet av Vilhelm Ekelund har han också vandrat självförståelsens väg i en rad nu klassiska böcker och också gett oss följeslagare en underjordisk stjärnhimmel som guide på vår väg in i detta livs avgörande frågor.”

 

2013 – Maj Sjöwall

”Med sin breda, klassiska skildring av ett Sverige i brytningstid har Maj Sjöwall och Per Wahlöö med unik konstnärlig medvetenhet och sociologisk skärpa visat hur brottet föds ur vårt samhälle, att den kriminella handlingen är ett symptom och brottslingen själv ett offer. Sjöwall/Wahlöös polisromaner har förnyat en hel genre och inspirerat nya generationer av samhällskritiska författare, som i sin tur erövrat en hel värld.”

 

2014 – Jan Guillou

”I sin långa journalistiska och litterära gärning har Jan Guillou envist, grävande, rakryggat och målmedvetet gått sin egen väg. I samhällsdebatten har han olydigt och alltid mot överheten hanterat – och hanterar – grundläggande samhällsfrågor, svenska som internationella. Genom sitt engagemang, bland annat mot rasism och främlingsfientlighet, har han i Sverige nått en unik position som folkbildare och opinionsbildare. Hans stora skönlitterära verk lockar ständigt nya samhälls- och historieintresserade, också mindre vana, läsare.”

 

2015 – Mikael Wiehe

”I mer än 40 år har Mikael Wiehe från scen och barrikad förenat musik och politik. Hans konsekventa arbete mot imperialism, rasism och fascism, och rakryggade hållning mot maktens män och kvinnor, är ett föredöme för oss alla. Hans sånger om kämpande folk, orättvisor och om livet självt, som både en, två och tre generationer bär med sig, har förenat poesin med den stora uppgiften att förändra världen. Det har gett honom en framträdande plats i den moderna svenska musikhistorien och i allas våra hjärtan.”

 

2016 – Mikael Nyberg

”Mikael Nyberg är en av vårt lands skarpaste kritiker av det kapitalistiska systemet och av hur människor offras i den ständigt uppskruvade vinstjakten. Mikael har som författare och redaktör för tidskriften Clarté med ovanlig skärpa och insikt skildrat ett allt hårdare arbetsliv och rovdrift på människor. Han har kartlagt hur en av det svenska folkets viktigaste gemensamma tillgångar, järn­vägen förskingrats och sålts ut till riskkapitalister och multinationella bolag. Han har envist och uthålligt i Lenins anda med ”konkret analys av konkreta förhållanden” gett oss unik ny kunskap och inspiration i den nödvändiga kampen för en ny och bättre värld.”

 

2017 – Stefan Jarl

”Under snart 50 år har dokumentärfilmaren, filmregissören och debattören Stefan Jarl spelat en avgörande roll i svenskt kulturliv. Med monoman envishet, uthållighet och kreativitet har han synliggjort klassamhällets orättvisor och kommersialismens förstörelseverk mot själva existensens livsnerv. Hans konst är lika bred som livet självt och visar hur liv, natur, samhälle, miljö och kultur ständigt attackeras av kapitalismens destruktiva krafter. Trots sina konstnärliga framgångar och internationella ryktbarhet har han aldrig slagit sig till ro utan ständigt hittat nya vägar att fördjupa sin civilisationskritik.”

 

Tidigare Robespierrepristagare

2010 – Kajsa Ekis Ekman

”Kajsa Ekis Ekman är en orädd, ung skribent som vågar gå emot strömmen och med knivskarpa analyser och en osviklig klasskänsla tar ställning mot exploatering och förtryck av människor. Hon stödjer sig medvetet på arvet från upplysningen och arbetarrörelsens traditioner i kampen för människans frigörelse. Kajsa Ekis Ekman är refraktär, självständig och radikal i samma anda som den unge Jan Myrdal och uppfyller mer än väl kriterierna för priset.”

 

2011 – Martin Schibbye

”Martin Schibbye har tilldelats Jan Myrdals lilla pris – Robespierrepriset för sitt fleråriga internationella solidaritetsarbete för Irak och rakryggade skriftställarskap i Jan Myrdals uppstudsiga anda. Som redaktör för Folket i Bild/Kulturfront har han inte bara i egna artiklar arbetat i traditionen från den franska upplysningens idéer, omsatta och utvecklade i vår tid, utan också berett andra plats i samma syfte.”

 

2012 – Jenny Wrangborg

”Poeten Jenny Wrangborg har med ung, kraftfull lyrik dokumenterat restaurangvärlden, ett arbetsområde där arbetskraften under långa tider hanterats med låg betalning, osäkra villkor och farlig arbetsmiljö. Hennes klarsynta politiska poesi uttrycker även hopp och hon framför den muntligt med inlevelse och stor musikalitet. Med sin skildring av arbetskamraternas uttalade kampvilja och förhoppningar knyter hon sin lyrik till god svensk proletärförfattartradition och utvecklar den.”

 

2013 – Gabriela Pichler

”Gabriela Pichler tilldelas 2013 års Robespierrepris för sitt manus och sitt regiarbete med sin första långfilm ´Äta, sova, dö´. Filmen lyfter fram arbetslösheten i Sverige, särskilt med tyngdpunkt på ungdomars förhållanden. ´Äta, sova, dö´ är en både gripande och angelägen film om unga människors utsatthet, samtidigt som den inger en känsla av hopp och framtidstro.”

 

 

2014 – Eija Hetekivi Olsson

”Eija Hetekivi Olsson har i boken Ingenbarnsland gett röst och språk – ett ursinnigt och omtumlande nyspråk – åt ett maskrosbarn och hennes uppväxt i det moderna göteborgska klassamhället.”

 

 

 

2015 – Sara Beischer

”För ett ungt författarskap som går emot den individualistiska strömmen och med stolthet, kärlek och respekt ger röst åt arbetarklassen och vardagens osynliga hjältar. Med säker blick skildrar hon en ung människas väg från att se arbetet som ett nödvändigt ont till yrkesstolthet, empati och engagemang. Hennes skildring av skolan, som skall vara för alla, men där klass och ursprung spelar så stor roll, ger oss hopp, då hon visar att ingenting – trots allt – är helt förutbestämt. Sara Beischers romankonst är ett vitalt bidrag till en arbetarlitteratur för vår tid.”

 

2016 – Sápmi Sisters

”… för deras entusiastiska, envetna och slagkraftiga kamp för förtryckta minori­teter mot de ekonomiska särintressen som hotar deras försörjnings­möjligheter och frihet att välja sin egen livsform. Sin protest gestaltar de, med inspiration från folkliga traditioner så vitt skilda som jojk och afrikansk folkmusik till en personlig och sant folklig konstform.”

 

2017 – Anna Roxvall

”I tider av extrem mediekoncentration med ägare måna om den egna berättelsens hegemoni och med allt mindre utrymme för avvikande röster, blir det för var dag svårare för medborgarna att orientera sig om verkligheten bakom mediebrusets braskande rubriker. Att se med egna ögon och sammanhängande och utförligt berätta om vår tids avlägsna och ofta bortglömda konflikter och flyktingkriser kräver såväl personligt mod som stor integritet, men är också samtidigt allt viktigare för förståelsen av vår för var dag alltmer orättvisa värld. Anna Roxvall är en ung journalist, som med sina djuplodande, personligt berättade reportage från konflikthärdar jorden runt är oss till stor hjälp i denna vår strävan.”